Jag älskar gamla filmer från Italien, som La Dolce Vita från 1959, Nuovo Cinema Paradiso från 1988, Ladri di Biciclette från 1948 och Divorzio All’Italiana från 1961. De har någonting så unikt och vackert i sin berättarform. Nuovo Cinema Paradiso skrevs och regiserades av den kända regissören Giuseppe Tornatore och i huvudrollerna ser vi Philippe Noiret och Salvatore Cascio, med musik komponerad av Ennio Morricone och hans son Andrea Morricone. Det här är en riktig klassiker som du bara måste se – speciellt om du har en elscooter eller elmoped!
Filmen fick ett flertal utmärkelser, inklusive juryns stora pris i Cannes och en Oscar för bästa utländska film. Filmen handlar om pojken Totò som älskar film och biografer. Vi får följa honom under årens gång och se honom växa genom decennierna med sin kärlek till film som hans trogna vän.
Dramakomedin La Dolce Vita (som heter Det ljuva livet på svenska) från 1959 regisserades av Federico Fellini, som också är känd för La Strada och Amarcord. Alla hans filmer sprudlar av levnadsglädje och energi och färgglada karaktärer, men också med ett visst djup som man anar i bakgrunden. Där ser vi Anita Ekberg och Marcello Mastroianni i huvudrollerna. Denna film vann Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes 1960 och har gått till historien som en av de vackraste filmerna som någonsin gjorts. Vissa filmer har det där “je ne sais qui” som gör att man kan se den igen och igen och igen… Detta är en sådan film! Dela gärna med dig av dina favoriter i kommentarerna.
